Bredbandsdebatten
Byalaget har nu börjat dra i frågan om bättre bredband/ADSL.
På denna sida presenteras en sammanställning av korrespondens mm rörande detta.

Angående utredningen SOU 2008:40 Bredband till hela landet.

Utredaren vill att staten skall bidra med ca 3 miljarder kr till bredbandsutbyggnaden fram till år 2013. Den totala kostnaden för att alla skall få minst 2Mbit/sek uppströms är lågt räknat 7,6 miljarder kr under den tidsperioden. De miljarder som fattas vill utredaren finansiera via medel från EU och kommunerna samt ideélt arbete.

Min spontana reaktion är: När skall politiker och andra beslutsfattare sluta upp med att betrakta oss som bor och driver företag på landsbygden som en andra klassens medborgare?

I praktiken föreslår utredaren att vi på landsbygden måste vara beredda på att gräva själva om vi skall få bredband. När ställde man senast samma krav på medborgarna i städer och tätorter?

Det har också redan införts ett kanalisationsstöd som administreras via länsstyrelserna. Min fråga är: Vem bevakar och samordnar detta arbete. Redan idag är de största "grävaktörerna" elnätsbolagen inne i slutfasen av sitt arbete med att gräva ner sina elnät. I vår socken Hållnäs gräver t.ex. Vattenfall nu för fullt. Men läggs det ner tomrör för bredband i dessa schakt? Svar nej! Orsak? Ingen samordning!

Min personliga åsikt är att om alla skall få bredband på lika villkor under ordnade former så måste Telias (Skanovas) fasta nät läggas över i ett nytt statligt verk med ansvar för att bygga och driva tele/bredbandsnät i HELA landet.

Nätet skall vara öppet för alla operatörer på lika villkor och finansieras enligt "gunga och karusellprincipen". Det blir i praktiken ett naturligt monopol. Men det behövs för att få överblick och samordning. Använd Svenska Kraftnät (SvK) som förebild.

Tittar man historiskt så hade aldrig landsbygden fått telefonledningar utdragna på lika villkor som övriga landet om vi inte hade haft tillgång till Televerket.

Läs gärna igenom utredningen och bilda er en egen uppfattning. Se länk. http://www.regeringen.se/sb/d/9991/a/103376

Med vänlig hälsning

P-G Wahlgren, Årböle byalag

Tierps kommun har nu efter en del märkliga bortförklaringar kommit med ett svar som anger den verkliga orsaken till varför Årböle, Imundbo och Ingstarbo inte fått full kapacitet på ADSL/bredband trots att de tekniska förutsättningarna funnits länge i form av optokablar. Vi erbjuds idag max 0,25Mbit/s. Det finns förmodligen många byar i Sverige som råkat ut för samma öde.

Den verkliga orsaken är att Telias huvudägare svenska staten anser att människorna i dessa byar inte är "lönsamma". Detta bekräftar bara det vi redan visste. Att de dåligt genomtänkta avregleringarna kraftigt försvårar en positiv landsbygdsutveckling.

Så länge politikerna inte vågar utkräva samhällsansvar från de avreglerade branscherna så kommer grundläggande infrastruktur- och samhällsservice långsamt att försvinna utanför tätorterna. Istället hänvisas vi till bidrag och andra allmosor.

Allt politiskt prat om en levande landsbygd är i praktiken bara "läpparnas bekännelse".

Det kanske är dags att skicka in ett klagomål till EU kommissionen angående bristande tillgång till bredband på landsbygden?

Det verkar ju som EU direktivet 2002/22/EG är ett okänt dokument för svenska staten. I detta direktiv föreskrivs bl.a. att medborgarna skall ha tillgång till uppkoppling mot internet som klarar så kallade on-line-tjänster. Detta bör i praktiken innebära mer än 2Mbit/s.

Med vänlig hälsning
P-G Wahlgren, Årböle byalag

Svaret från Tierps kommun

Byalaget har fått ett svar från EU om tillgången till bredband och det direktiv som reglerar detta.
Klicka på länken nedan för att se Direktivet
2002/22/EG Europaparlamentets och rådets direktiv av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster).
PDF-format

Byalaget har mejlat till telia för att få svar på frågan när telestationen i Årböle skall uppgraderas så att befolkningen i roten kan få tillgång till ADSL med högre hastighet än de 0,25mbit/s som idag är det maximala. Svaret från Teliasonera bifogas.

Med anledning av det negativa svaret från Teliasonera så har byalaget skrivit till kommunen. Brevet bifogas. Kommunen har ännu inte svarat.

Svar från Teilasonera
Word-format PDF-format

Brev till kommunen
Word-format PDF-format